Kameraövervakning i flerbostadshus och andra fastigheter kan vara ett effektivt verktyg för att öka tryggheten. Men lagstiftningen som reglerar övervakningen är komplex och misstag kan bli kostsamma – både ekonomiskt och för förtroendet hos boende. I Örebro och omkringliggande områden finns ett ökat intresse för bevakningslösningar, inte minst bland bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare. Här är det avgörande att förstå regelverket, syftet med övervakningen och hur man skyddar människors integritet.
Pignus AB, med expertis inom säkerhetslösningar i just Örebroregionen, erbjuder vägledning och praktiskt stöd i att genomföra lagenlig kamerabevakning som möter både behov och rättsliga krav.
Vad säger lagen om kamerabevakning i fastigheter?
Den som sätter upp kameror har ett stort ansvar. Det är inte bara en fråga om teknik, utan i grunden en juridisk fråga som styrs av kamerabevakningslagen, dataskyddsförordningen (GDPR) och i vissa fall säkerhetsskyddslagstiftning.
För bostadsrättsföreningar och privata hyresvärdar krävs inget formellt tillstånd för att sätta upp kameror, men det betyder inte att man är fri att agera hur som helst. Kommunala bostadsbolag däremot måste ansöka om tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) om de vill bevaka en plats där allmänheten har tillträde, till exempel entréer, tvättstugor eller innergårdar.
Innan kamerorna sätts upp – vad måste utredas?
Innan en kamera installeras måste fastighetsägaren kunna visa att det finns ett verkligt behov. Man måste också överväga om det finns alternativa åtgärder som kan lösa problemet.
Det här behöver utredas:
- Finns det dokumenterade incidenter eller brottsproblem på platsen?
- Har andra trygghetsskapande åtgärder prövats, som bättre belysning eller ökad fysisk närvaro?
- Är det möjligt att uppnå syftet utan att kränka den personliga integriteten?
Det räcker inte med en känsla av otrygghet. Övervakning måste vara proportionerlig och syftet väger tungt i bedömningen.
Tydligt syfte krävs för att kamerabevakning ska vara tillåten
All kamerabevakning måste ha ett dokumenterat syfte. Det räcker inte att säga att kamerorna sätts upp ”för trygghet” – syftet måste vara konkret. Exempel på godtagbara syften kan vara att förebygga skadegörelse, förhindra inbrott eller utreda specifika händelser.
Exempel på otillräckliga och godtagbara syften:
- ”Öka trygghetskänslan” – för vagt
- ”Förebygga inbrott i källarförråd där brott skett upprepade gånger” – godkänt
Fakta om kamerabevakning i fastigheter
| Fråga/aspekt | Svar/information |
| Behövs tillstånd? | Nej för privata värdar, ja för kommunala på allmän plats |
| Tillståndsansvarig myndighet | Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) |
| Styrande lagar | Kamerabevakningslagen, GDPR |
| Får man bevaka entréer? | Ja, men kräver tydligt syfte och information till boende |
| Får man filma inne i tvättstugan? | Möjligt, men kräver särskilt starkt behov och dokumentation |
| Hur länge får material sparas? | Endast så länge som är nödvändigt, normalt några dagar |
Viktigt att informera de som blir bevakade
Enligt GDPR har de som blir filmade flera rättigheter. Det innebär att information om kamerabevakningen måste vara tydlig, lättillgänglig och innehålla vissa obligatoriska uppgifter:
- Vem som är ansvarig för bevakningen
- Vilket syfte bevakningen har
- Hur länge material sparas
- Hur man kontaktar personuppgiftsansvarig
- Rätten att begära utdrag eller radering
Pignus AB hjälper fastighetsägare i Örebro att ta fram skyltning och dokumentation som uppfyller kraven.
Hur får materialet användas och vem får se det?
Tillgång till det inspelade materialet ska begränsas till så få personer som möjligt. Det är inte tillåtet att rutinmässigt gå igenom materialet om inget hänt. Bara personer med tydligt definierade arbetsuppgifter ska ha rätt att se videoinspelningarna – och bara i syfte som överensstämmer med det dokumenterade ändamålet.
Exempelvis är det inte tillåtet att använda kamerabilder i efterhand för andra syften än det som uppgetts från början.
Så gör du rätt från början – praktiska råd
För att undvika överträdelser och sanktionsavgifter kan det vara klokt att ta hjälp av en säkerhetsexpert. I Örebroregionen arbetar Pignus AB med både rådgivning och installation av säkerhetssystem som följer IMY:s riktlinjer.
Checklista före installation:
- Har du dokumenterat ett tydligt syfte?
- Har du undersökt alternativa lösningar?
- Finns en riskbedömning gjord?
- Har du informerat de boende enligt GDPR?
- Har du rutiner för hantering och radering av material?
- Är åtkomsten till materialet begränsad och spårbar?
Vanliga frågor om kamerabevakning i flerbostadshus
Får man sätta upp kamera i trapphuset?
Ja, men det kräver tydligt syfte och dokumentation. Dessutom måste de som passerar där informeras.
Hur länge får man spara inspelat material?
Endast så länge som är nödvändigt för syftet. Normalt 72 timmar om inget särskilt skäl finns.
Får en bostadsrättsförening filma i källaren?
Ja, om det finns dokumenterade problem och andra åtgärder inte räckt till. Syftet måste kunna styrkas.
Vad händer om man bryter mot reglerna?
Man kan få sanktionsavgifter enligt GDPR – ibland på hundratusentals kronor – och förlora förtroende hos de boende.
En genomtänkt och lagenlig kamerabevakning stärker säkerheten utan att kompromissa med den personliga integriteten. I Örebro finns lokala aktörer som Pignus AB som hjälper fastighetsägare att navigera rätt bland juridik, teknik och boendeskydd. När reglerna följs och syftet är tydligt blir kamerabevakning ett tryggt och effektivt verktyg.